Kungen av balansträning

Skrivet av

Maria Grindheim Skavland

Grundare och projektutvecklare

Alla barn borde ha en slackline på sin skolgård.
På en slackline är kroppen aldrig helt stilla. Linan rör sig, balansen rubbas – och barnet måste hela tiden anpassa sig och återfå balansen.

Det är just denna instabilitet som gör slacklinen så intressant. För att hålla balansen måste sinnen, muskler, koordination och koncentration samverka. Och när en slackline är en del av skolgården finns utmaningen där varje dag – redo för ett nytt försök.

1. Instabilitet har ett värde

Det finns ingen helt stabil position på en slackline. Kroppen måste hela tiden reagera på rörelser, göra justeringar och återfå balansen.

Instabiliteten skapar utmaningen – och ger kroppen en uppgift som den måste lösa.

2. Balans behöver tränas

Balans är en motorisk färdighet som utvecklas genom erfarenhet och träning. Forskning på tioåriga barn som tränade slackline i tio minuter om dagen, fem dagar i veckan under sex veckor, visade en tydlig förbättring av deras förmåga att hålla balansen på linan.

Kroppen lär sig när den får möta utmaningen om och om igen.

3. Kropp och hjärna måste samarbeta

Det är svårt att balansera på en slackline utan att koncentrera sig på det man gör. Blick, kroppsställning och rörelser måste samordnas samtidigt som kroppen hela tiden justerar sig för att behålla balansen.

Slackline utmanar därför mer än bara kroppen – kropp och hjärna måste samarbeta.

4. Många muskler arbetar samtidigt

Ben, höfter och bålmuskulatur arbetar tillsammans för att stabilisera kroppen, medan armarna används aktivt för att kontrollera balansen.

En stor del av träningen sker genom alla de små justeringar som kroppen gör längs vägen.

På en slakkline finnes det ingen helt stabil posisjon

5. Den tar med några av naturens utmaningar till skolgården

I naturen är marken sällan plan och förutsägbar. Stenar, rötter, sluttningar och ojämn terräng kräver att kroppen hela tiden anpassar sina rörelser. Forskning om barns lek i naturmiljöer har visat positiva resultat för balans, koordination och motorisk utveckling.

En slackline kan inte ersätta naturen, men den tillför en viktig del av samma princip: Miljön anpassar sig inte efter barnet – barnet måste anpassa sig efter miljön.

6. Det är roligt att märka att man blir bättre

Först ett steg. Sedan tre. Kanske hela linan.

Framstegen är lätta att märka och ger både en känsla av att lyckas och en ny utmaning att sikta mot. Barnet försöker, tappar balansen, justerar – och vill försöka igen.

slakkline-inkluderende lekeplasss-jente-gutt-rullestol-form

7. Utmaningen finns där – varje dag

Ingen träning behöver organiseras. Slacklinen finns helt enkelt där på rasten och lockar till aktivitet.

När utmanande rörelsemiljöer är en del av barnens vardag får de möjlighet att träna lite och ofta – genom självstyrd aktivitet och lek.

Ännu roligare i en motorikpark

I en motorikpark blir slacklinen en del av en större rörelsemiljö, där redskapen kombineras till banor och sekvenser som ger ständigt nya utmaningar.

Med lite träning blir det plötsligt möjligt att hoppa från slacklinen till en rörlig balansboll – eller ta sats från linan och landa på en Fungi. Det som först verkar svårt blir efter hand möjligt. Och just den känslan av att lyckas ger lust att prova ännu mer.

Barn behöver också sådant som inte är helt stabilt

En bra skolgård bör ge barn möjlighet att möta rörelser som de inte klarar direkt. Att tappa balansen. Hitta den igen. Försöka en gång till. Och upptäcka att något som var svårt i går är lättare i dag.

Kanske behöver skolgården trots allt lite mer instabilitet.

Källor

Donath, L. et al. (2013). Effects of slackline training on balance, jump performance & muscle activity in young children. International Journal of Sports Medicine, 34(12), 1093–1098. Studie av tiåringer som trente slakkline 10 minutter daglig, fem dager i uken i seks uker.
Donath, L. et al. (2017). Slackline Training (Balancing Over Narrow Nylon Ribbons) and Balance Performance: A Meta-Analytical Review. Sports Medicine, 47, 1075–1086. Meta-analyse av forskning på slakklinetrening og balanse.
Fjørtoft, I. (2004). Landscape as Playscape: The Effects of Natural Environments on Children’s Play and Motor Development. Children, Youth and Environments, 14(2), 21–44. Norsk forskning på naturmiljø, lek og motorisk utvikling.
Fjørtoft, I. & Sageie, J. (2000). The natural environment as a playground for children: Landscape description and analyses of a natural playscape. Landscape and Urban Planning, 48(1–2), 83–97.